Bristande tillgänglighet

Det finns sex former av diskriminering. En av dessa är bristande tillgänglighet.

Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.

Den som är ansvarig för en verksamhet är skyldig att genomföra skäliga åtgärder för att verksamheten ska vara tillgänglig för en person med funktionsnedsättning. Den som underlåter (låter bli) att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan komma att göra sig skyldig till diskriminering. Underlåtenhet kan både vara att den som är ansvarig för en verksamhet inte gör något alls eller att de åtgärder som denne genomfört inte är tillräckliga. Åtgärderna är tillräckliga om de leder till att en person med en funktionsnedsättning kommer i jämförbar situation med en person utan denna funktionsnedsättning.

Exempel på åtgärder som kan krävas kan vara att ta bort trösklar, att läsa upp menyn på en restaurang eller att erbjuda hjälpmedel som någon behöver för att kunna delta i skolan eller på jobbet.

En enskild person med funktionsnedsättning har rätt att ställa krav på tillgänglighet inom bland annat restaurang, butik, utbildning, arbete och hälso- och sjukvård (se samtliga samhällsområden ovan i avsnittet Var kan man bli diskriminerad?). Det handlar om att personen ska kunna få del av den aktuella verksamheten och inte att det alltid måste ske på exakt samma sätt som är möjligt för personer utan denna funktionsnedsättning. Skillnaderna får dock inte vara större än vad som är sakligt påkallat.

Vad är skäliga åtgärder?

Lagen ställer krav på att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder. Vilka åtgärder som är skäliga att kräva avgörs genom en helhetsbedömning i varje enskilt fall. Utgångspunkten för vad som är en skälig åtgärd är de krav på tillgänglighet som gäller enligt de lagar eller andra regler som finns för verksamheten, till exempel i arbetsmiljölagen, skollagen, plan- och bygglagen eller enligt EU-förordningar om passagerares rättigheter vid transporter.

Utöver krav som finns i lagar och andra regler kan det för de flesta verksamheter endast bli aktuellt att genomföra enklare åtgärder. Ytterligare åtgärder kan dock komma att krävas inom arbetslivet och när det gäller lokalerna i högskolan.
I helhetsbedömningen av vad som är en skälig åtgärd tas även hänsyn till:

  • De ekonomiska och praktiska förutsättningarna hos verksamheten.
  • Hur varaktig och omfattande relationen mellan den enskilda personen och verksamheten är.
  • Andra omständigheter av betydelse, till exempel nyttan av en åtgärd.

Vad är åtgärder för tillgänglighet?

Åtgärder för tillgänglighet kan handla om stöd eller personlig service, information och kommunikation, samt den fysiska miljön.

Exempel på stöd eller personlig service:

  • Stöd i skolundervisning.
  • Ledsagning genom myndighetslokaler.
  • Hjälp att plocka och packa matvaror i en butik.
  • Att få menyn uppläst på en restaurang.

Exempel på tillgänglig information och kommunikation:

  • Information i alternativa format, till exempel i stor stil (text med en större teckenstorlek än den brukar vara), eller på daisy (text inläst på CD-skiva med goda sökmöjligheter).
  • Tillgång till olika kontaktmöjligheter till exempel via e-post och personlig service.
  • Möjlighet till en avskild plats för samtal vid en myndighetskontakt.
  • Alternativa sätt att tillhandahålla biljetter.

Exempel på åtgärder i den fysiska miljön:

  • Ökad framkomlighet i en butik genom omplacering av varor.
  • Utjämning av trösklar och andra nivåskillnader.
  • Montering av kontrastmarkeringar vid nivåskillnader.
  • Omplacering av starkt doftande produkter.
  • Åtgärder för att en person ska kunna ta sig ombord på och färdas med en buss eller andra transportmedel.
  • Ledsagning och hjälp med bagage.

Observera att listan ovan är exempel på tillgänglighetsåtgärder som en verksamhet kan genomföra. Vilka åtgärder som är skäliga att kräva avgörs genom en helhetsbedömning i varje enskilt fall.

Undantag från förbudet mot bristande tillgänglighet inom områdena varor, tjänster och bostäder.

FN:s konvention

Bristande tillgänglighet fördes in som en form av diskriminering i diskrimineringslagen 2015. Det var en följd av att Sverige förbundit sig att följa FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Konventionen antogs av FN:s generalförsamling 2006. Den gäller i Sverige sedan 2009.

Mer information om FN:s konvention