Vad är diskriminering? (lättläst)

Diskriminering är 
när någon behandlas sämre än andra. 

Ibland kan man känna sig orättvist behandlad  
utan att det är diskriminering.  
Lagen om diskriminering ställer olika krav. 

På den här sidan 
ska vi förklara diskrimineringslagen. 

Diskriminering är förbjudet
om det beror på 

  1. kön
  2. könsöverskridande identitet eller uttryck
  3. etnisk tillhörighet
  4. religion eller annan trosuppfattning
  5. funktionsnedsättning
  6. sexuell läggning
  7. ålder.

Dessa sju saker är diskrimineringsgrunder
som finns i lagen.

Vad betyder diskrimineringsgrunder?

Diskriminering kan också vara

  • bristande tillgänglighet
  • trakasserier
  • sexuella trakasserier
  • instruktioner att trakassera

Vad betyder bristande tillgänglighet, trakasserier och instruktioner?

Lagen skyddar människor

Diskrimineringslagen skyddar människor,
inte företag eller organisationer.
En chef får inte diskriminera sina anställda
Skolan får inte diskriminera elever.
Den som jobbar i en affär
får inte diskriminera kunder.

Om en händelse ska räknas som diskriminering
beror på vad som hände.
Här följer några exempel
på vad som kan räknas som diskriminering:

  • En chef vill inte intervjua en arbetssökande, för att personen har ett utländskt namn.
  • En restaurang släpper inte in en gäst med CP-skada.
  • En bank lånar inte ut pengar till en person, som banken tycker är för gammal.
  • En man och en kvinna har samma arbetsuppgifter, men får olika lön.
  • En chef smeker dig, fast du inte vill.
  • En lärare retar en elev, för att hon bär slöja. 
  • En tandläkare låter inte en man boka tid, för att mannen har klänning på sig.
  • En fabrik kräver att alla som jobbar där, måste vara längre än 165 cm. 
  • En anställd på arbetsförmedlingen retar en besökare, för att hen blir kär i både tjejer och killar
  • En chef avbryter en provanställning, när den anställda berättar att hon är gravid.
  • Personalen på en restaurang vägrar läsa upp menyn för en gäst, som inte ser vad det står.

Den som är chef ansvarar för
att de anställda inte diskriminerar någon.

 Var kan man bli diskriminerad?

Förbudet mot diskriminering gäller när du

  • är på jobbet
  • söker jobb
  • är i utbildning
  • startar eller driver företag
  • är hos den myndighet som ger legitimation för ett yrke
  • är medlem hos vissa organisationer 
  • är i en affär
  • är hos ett företag som säljer tjänster, till exempel en bank eller en frisör.
  • är på konsert, på en marknad eller mässa
  • är på sjukhus, vårdcentralen eller hos tandläkaren
  • är på socialkontoret 
  • åker med färdtjänsten
  • söker bostadsanpassningsbidrag
  • kontaktar Försäkringskassan
  • kontaktar Arbetslöshetskassan (A-kassan) 
  • kontaktar CSN (Centrala studiestödsnämnden) för bidrag och lån för den som studerar 
  • utbildar dig inom försvaret

När vi kontaktar vår kommun, vårt landsting eller statens tjänstemän,
måste de bemöta oss på rätt sätt.
Förbudet mot diskriminering är extra viktigt
när de möter oss medborgare
för att svara på frågor, ge råd och förklara.

Lagen gäller inte överallt

Diskrimineringslagen kan inte hjälpa till
om det är släktingar eller grannar,
som är elaka mot varandra.

Sådana privata relationer ingår inte i lagen.
Det som sägs på TV, i radio eller i tidningar
ingår inte heller i diskrimineringslagen.
Men det finns andra lagar,
som säger vad privatpersoner får göra och inte göra mot varandra
eller vad som får sägas i reklam och i TV.

Hit kan du vända dig för frågor om det som inte står i diskrimineringslagen 

Sex former av diskriminering

Det finns sex olika former av diskriminering:

  1. Direkt diskriminering
  2. Indirekt diskriminering
  3. Bristande tillgänglighet
  4. Trakasserier
  5. Sexuella trakasserier 
  6. Instruktioner att diskriminera

1. Direkt diskriminering

Det kallas för direkt diskriminering
om du behandlas sämre
än någon annan skulle behandlas i en situation,
som liknar din situation.

För att det ska räknas som diskriminering
måste sättet du behandlas på
ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
Du kanske behandlas sämre
på grund av ditt kön,
eller på grund av
könsöverskridande identitet eller uttryck.

Du kanske behandlas sämre
på grund av etnisk tillhörighet
eller på grund av din tro.

Du kanske behandlas sämre
på grund av en funktionsnedsättning
din sexuella läggning
eller din ålder.

2. Indirekt diskriminering

Det kallas för indirekt diskriminering
om du behandlas sämre
än någon annan skulle behandlas i en jämförbar situation,
för att man använder en regel
som verkar rättvis,
men som blir orättvis när man använder den.

Regeln kanske är dålig för dig
för att du är man eller kvinna
eller för att du har en viss könsidentitet eller könsuttryck

Regeln kanske är dålig för dig
för att du har en viss etnisk tillhörighet eller tro
Regeln kanske är dålig för dig
för att du har en viss funktionsnedsättning,
en viss sexuell läggning eller ålder.

Om regeln måste finnas, så är det inte diskriminering.
Regler som måste finnas är till exempel 
regler som gör att det är säkert i trafiken.

3. Bristande tillgänglighet

Bristande tillgänglighet kan vara
när en person med funktionsnedsättning
inte kan göra något
som andra kan göra
för att det finns hinder i en verksamhet.

Sjukhus, skolor och restauranger är exempel på verksamheter.

Om det finns hinder behövs åtgärder
saker som gör att det blir bättre.

Bristande tillgänglighet är en 
form av diskriminering i lagen.

Lagen beskriver bristande tillgänglighet så här:
Om en verksamhet inte gör tillräckligt 
för att  en person med funktionsnedsättning
ska komma i en jämförbar situation
som en annan person,
så är tillgängligheten för dålig.
Den brister. 

Du har rätt att ställa krav på tillgänglighet
till exempel på restauranger, i butiker, 
inom utbildning, arbete och sjukvård.

Den som är chef för en verksamhet
måste göra tillräckligt många saker 
för att förbättra tillgängligheten.
Det betyder att fixa så att
en person med funktionsnedsättning
ska kunna delta och göra saker i verksamheten.

Men chefen måste inte göra
allt. Chefen måste göra tillräckligt.
Lagen kallar det för att verksamheter
måste göra skäliga åtgärder.
Vi förklarar skäliga åtgärder
längre ner på sidan. 

Först ger vi några exempel på vad 
en skälig åtgärd kan vara.

Att ta bort trösklar
kan vara en sådan sak.
Att läsa upp en meny på restaurang
en annan sak.

Det kan också vara att fixa fram de hjälpmedel
som någon behöver
för att kunna delta
i skolan eller på jobbet.

Om du ska köpa biljetter
men inte kan läsa på tågstationens skärmar
så kan det vara bristande tillgänglighet.
Om det är bristande tillgänglighet
behöver stationen göra att det blir bättre.
Då behöver stationen fixa så att
du kan köpa biljett på annat sätt.
Men stationen behöver bara
genomföra skäliga åtgärder för
att du ska kunna köpa biljetterna
på annat sätt. 

Vad är skäliga åtgärder?

En verksamhet måste inte göra allt
för att förbättra tillgängligheten för en person.
Lagen bestämmer att en verksamhet
måste göra skäliga åtgärder
för att förbättra tillgängligheten.

Olika lagar bestämmer
vad som är tillräckliga och skäliga åtgärder.
Arbetsmiljölagen gäller på jobbet.
Skollagen gäller för skolan.
Skolan är också en arbetsplats.
Därför gäller arbetsmiljölagen även för skolan.

Plan- och bygglagen gäller för hus.
Om ett krav inte står med i någon lag
behöver den som är chef
bara göra små saker
som är enkelt och billigt.

För att veta om verksamheten behöver förbättra tillgängligheten
genom att fixa olika saker
vill lagen veta om relationen mellan dig och verksamheten är
omfattande och bestående.
Det kan till exempel betyda:
Går du ofta dit och har du gjort det sedan länge?
Om du går till en affär för första gången
är det inte säkert att de måste fixa saker.

Om det blir för dyrt eller väldigt krångligt att fixa
spelar också roll.

Lagen bedömer också andra saker,
till exempel vilken nytta du får av att fixa saken.

Små företag och bostäder

Små affärer med färre än tio anställda
behöver inte fixa saker
för att en kund med funktionsnedsättning
ska kunna handla.

En hyresvärd behöver inte heller fixa saker
för att det ska bli bättre för dem som bor i huset.

Men små affärer och hyresvärdar får inte använda
en regel som verkar rättvis,
men som blir orättvis när de använder den.
Det kan vara indirekt diskriminering.

Indirekt diskriminering
som vi beskrev tidigare,
på denna sida.

4. Trakasserier

Att trakassera är att behandla någon illa.
Att trakassera kan vara att kalla dig
för något du inte tycker om
eller att skämta på ett obehagligt sätt.
Trakasserier är förbjudna om de beror på:

  • Kön
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck
  • Etnisk tillhörighet 
  • Religion eller annan tro
  • Funktionsnedsättning
  • Sexuell läggning
  • Ålder

Dessa sju saker är diskrimineringsgrunder
som finns i lagen.

Vad betyder diskrimineringsgrunder?

Trakasserier kan vara att någon pratar
om en grupp människor som inte känns bra.
Till exempel att kvinnor eller homosexuella
eller somalier är på ett speciellt vis.
Trakasserier kan också vara
om någon kallar dig fula ord
som gör dig ledsen
om din hudfärg
om dit kön
om din funktionsnedsättning
om din religion
eller om din ålder

Trakasserier gör att en person känner sig ledsen,
hotad eller dåligt behandlad.

5. Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara sexuella.
De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan vara att någon tar på din kropp,
fast du inte vill,
eller att någon säger att hon eller han vill ligga med dig,
fast du inte vill.

Det kan vara att visa dig sexuella bilder,
som du inte vill se.
Det kan också vara att skämta om sex
på ett sätt du inte tycker om.

Det är olika vad människor
tycker är trakasserier.
Det är du som blir trakasserad som bestämmer
om det är okej eller inte.

Det är viktigt att du berättar för den som trakasserar
att han eller hon ska sluta.

Säg stopp!

Ibland beter sig människor så illa
att lagen inte kräver
att den som trakasseras behöver säga stopp.

6. Instruktioner att diskriminera

En instruktion är att bestämma vad någon ska göra.
Om en arbetsgivare säger till sina anställda
att diskriminera dig,
så kallas det för instruktion att diskriminera.
Det är förbjudet.

Det är också förbjudet att ge instruktion om att diskriminera
till ett företag, som ska göra ett uppdrag, 
till exempel anställa personal.

Instruktionen kan till exempel vara
att bara intervjua arbetssökande med svenska namn,
att någon som är homosexuell inte ska få äta på restaurangen
att en kvinna i rullstol inte ska få komma in i affären.

Den som säger till någon annan att diskriminera
gör ett lagbrott.

Domstolen beslutar om ersättning

Det är en domstol som bestämmer om diskriminering har skett.
Domstolen bestämmer hur mycket pengar
som ska betalas ut
till den som utsatts för diskriminering
från den som dömts för att ha diskriminerat.

Pengarna ska vara som plåster på såren
för den som utsatts för diskriminering.
Pengarna ska också skrämma andra från att diskriminera,
för att det på så sätt
ska bli mindre diskriminering i framtiden.