Hit kan du vända dig (lättläst)

Här berättar vi vart du kan vända dig när du känner dig diskriminerad. Eller om du känner att du har blivit felbehandlad.

På den här sidan beskriver vi
fler olika myndigheter och organisationer.
Vi beskriver också vad de gör
så att du ska veta vart du kan vända dig med din fråga.

Vi börjar beskriva vilka organisationer och myndigheter
som arbetar med frågor som handlar om diskriminering.

Diskriminering

Det som är orättvist
är inte alltid diskriminering
enligt lagen.

Vad är diskriminering?

Det är en domstol som beslutar
om något som har hänt är diskriminering
eller inte.

Fackförbund

Om du är medlem
i ett fackförbund
kan du få hjälp av facket,
om du känner dig diskriminerad
på jobbet.

Om facket inte hjälper dig
kan du be DO om hjälp
genom att göra en anmälan till DO.

Då behöver DO ett brev från facket
där det står att facket
inte hjälper dig med detta.
Skicka med fackets brev
i din anmälan till DO.

Antidiskrimineringsbyråer

Det finns flera byråer och grupper
som arbetar mot diskriminering
runt om i landet.
De kallas för
anti-diskriminerings-byråer.

De erbjuder gratis juridisk hjälp.
Det betyder att de kan förklara lagen.
De håller ibland kurser
som handlar om diskriminering.

Sveriges lokala antidiskrimineringsbyråer

Frivilligorganisationer med talerätt

Vissa föreningar
kan tala för din sak i en domstol.
Det kallas för talerätt.
Små föreningar
har sällan denna möjlighet. 

Diskrimineringsombudsmannen (DO)

Vi kan förklara två lagar:
diskriminerings-lagen
och föräldraledighets-lagen.

Du kan anmäla till DO
om du tycker att du
eller någon annan blivit diskriminerad.

Du kan också anmäla till DO
om du
eller någon annan mamma eller pappa
blivit sämre behandlade på jobbet
när era barnen varit små
eller sjuka.

DO vill gärna ha in
anmälningar om diskriminering.
Då lär vi oss mer
och kan visa upp
den diskriminering som finns.

Jurist eller advokatbyrå

Lagar kan vara svåra att förstå.
Jurister och advokater
är experter på lagar.
Om du betalar
kan de hjälpa dig
att driva ett mål i domstol.

På advokatsamfundets webbplats kan du hitta en advokat

Hjälp att betala

Det är dyrt att ta hjälp av
en jurist eller advokat.
Ibland kan din hemförsäkring
betala en del av kostnaden.
Fråga ditt försäkringsbolag.

Ibland kan staten betala
en del eller hela kostnaden för en advokat.
Det kallas rättshjälp.
Rättshjälpsmyndigheten
beslutar om rättshjälp.
Rättshjälpsmyndigheten finns i Sundsvall. 

Besök Rättshjälpsmyndighetens webbplats

Att själv gå till domstol

En domstol har makt att bestämma straff
och lösa tvister.
Domstolen står inte på någons sida
och ska vara rättvis.

Om du själv vill sköta kontakten med en domstol
utan hjälp av en jurist eller advokat
kan du läsa om det
på Sveriges domstolars webbplats.

Domstolen kan hjälpa dig med vanliga frågor.
Till exempel
hur du ska fylla i en stämningsansökan
och beskriva hur en rättegång går till.

Sveriges domstolars webbplats

Vad domstolen inte gör

Domstolen kan inte hjälpa dig
att bestämma hur du ska göra.
Vill du ha sådan hjälp
ska du kontakta en advokat.

Annan kränkande behandling på jobbet eller i skolan

Om du känner dig orättvist behandlad
utan att det hänger ihop med
någon av de sju diskrimineringsgrunderna 
så gäller inte diskrimineringslagen.
Då gäller andra lagar.

På jobbet

Om du känner dig orättvist behandlad på jobbet,
prata med ditt fackförbund.

I förskola och skola

Skollagen gäller i skolan
och i förskolan.
Skolinspektionen inspekterar
och granskar det som händer i skolan
och i förskolan.
På Skolinspektionen jobbar
barn- och elevombudet.
Barn och elevombudet utreder
anmälningar om kränkningar
och mobbning i skolan.

Barn- och elevombudets webbplats

Om du har frågor om skollagen
kan du fråga Skolverkets upplysningstjänst

På Högskolan

Om du missnöjd med ett beslut
som tagits på en högskola eller ett universitet
kan du i vissa fall
överklaga beslutet
till Överklagandenämnden för högskolan.

Överklagandenämnden för högskolans webbplats 

Felaktigt behandlad av myndighet

Justitieombudsmannen (JO)

Om du anser
att du blivit felaktigt behandlad
av någon som arbetar på en myndighet,
så kan du göra en anmälan
till Justitieombudsmannen (JO).

Justitieombudsmannens webbplats

Om det finns ett samband
mellan den felaktiga
behandlingen och
med någon av 
de sju diskrimineringsgrunderna 
så kan det vara diskriminering.

Utsatt för våld, förolämpningar eller annat brott

Här kommer vi förklara några
olika typer av brott.
Kontakta polisen
om du vill anmäla sådana brott.

Vi kommer också ge exempel på
olika organisationer som kan ge dig stöd
om du blivit utsatt för brott.

Hatbrott

Den som gör något olagligt
en olaglig gärning
ett brott
kallas för gärningsperson.

Om gärningspersonen gör ett brott
för att hen inte tycker om
olika grupper av människor,
till exempel på grund av hudfärg,
sexuell läggning
eller religion
kallas det för hatbrott.
Om du vill anmäla ett hatbrott
kontakta polisen.

Polisens webbplats 

Hets mot folkgrupp

I Sverige är det förbjudet
att hetsa mot en folkgrupp.

Det betyder att man inte får
sprida hot
eller elaka meddelanden
mot en viss folkgrupp
eller annan grupp personer
där man pekar ut hudfärg
religion eller sexuell läggning.

Om du vill anmäla
hets mot folkgrupp
kontakta polisen.

Polisens webbplats

Justitiekanslern (JK)

Justitiekanslern förkortas JK.

JK kallas ibland
statens jurist.
JK ska se till
att statens myndigheter
eller de som är anställda där
inte gör systematiska fel.
Systematiska fel är
fel som återkommer
gång på gång
som ett system.

JK arbetar också med
tryck- och
yttrandefrihetsbrott.
Då handlar det
bland annat om vad man får
och inte får
skriva i tidningar
eller sända i radio och TV.

JK:s webbplats

Utsatt för brott av en privatperson

Du kan anmäla till polisen
om du blir utsatt för brott
av en privatperson.

Det kan exempelvis handla om
våld och slag
hot eller trakasserier.

RFSL betyder
Riksförbundet för homosexuellas,
bisexuellas,
transpersoners
och queeras rättigheter.

RFSL har en brottsofferjour.
Dit kan du ringa eller mejla
för att få stöd och hjälp
om du är en hbtq-person
som utsatts för brott.

RFSL: webbplats

Våld i familjen

Slår din partner dig?
Det finns olika brott
som kan ske i en nära relation,
alltså när du är tillsammans med någon.

Händer det dig
ska du alltid ringa polisen.
Du kan ringa på telefon 114 14.

I akuta situationer, ring 112.
Du kan också gå till närmaste polisstation
för att göra en anmälan.

En kvinnojour ger stöd
till kvinnor som utsatts för våld
i en nära relation.

Det finns kvinnojourer
i många städer.

På ROKS webbplatser du var den närmaste kvinnojouren finns

ROKS betyder
Riksorganisationen
för kvinnojourer och
tjejjourer i Sverige.

Sveriges Kvinnojourers Riksförbund (SKR)
bytte år 2015 namn till Unizon.
Unizon samlar över 120 stycken
kvinnojourer, tjejjourer
och ungdomsjourer i Sverige.

Unizons webbplats

RFSL har en brottsofferjour.
Dit kan du ringa eller mejla
för att få råd och stöd
om du är en hbtq-person
som utsatts våld i en samkönad relation.

RFSL.s brottsofferjour

Massmedia och reklam

Hets mot folkgrupp

Läs i det tidigare avsnittet om
Hets mot folkgrupp.

Program i radio och tv

Myndigheten för radio och tv
tar emot din anmälan,
om du vill anmäla innehållet
i ett radioprogram
eller tv-program.

Myndigheten för radio och TV:s webbplats

Pressombudsmannen (PO)

PO betyder
pressombudsmannen.
PO tar emot din anmälan
om du vill anmäla innehållet
i en tidning.

PO:s webbplats

Reklamombudsmannen

RO betyder reklamombudsmannen.
RO tar emot din anmälan
om du vill anmäla innehållet
i reklam.

Reklamombudsmannens webbplats

Tillgänglighet i samhället

Myndigheten för delaktighet (MFD)

Myndigheten för delaktighet
arbetar för allas rätt
att kunna delta i samhället
oavsett funktionsförmåga.

Myndigheten för delaktighet
kan mycket om rättigheter
för personer med funktionsnedsättning.

Sverige har beslutat
att vi ska göra det som står i 
FN:s konvention om rättigheter
för personer med funktionsnedsättning.

MFD studerar 
hur samhället arbetar med de här frågorna,
både i Sverige och i andra länder.

På MFD:s webbplats
finns tips och förslag på
hur en myndighet
kommun eller landsting
eller organisation
kan blir bättre på tillgänglighet
för personer med funktionsnedsättning.

MFD:s webbplats