Veolia Transport Sverige AB

Händelsen enligt anmälan

Mannen hade varit sjukskriven från sitt arbete som busschaufför sedan 2008 efter att ha drabbats av en hjärninfarkt. Sedan 2009 deltog han i ett rehabiliteringsprogram som leddes av Arbetsförmedlingen.

Arbetsträningen gick bra och enligt en överenskommelse mellan mannen, Arbetsförmedlingen och landstinget, som bussbolaget lovade att "ta hänsyn till", skulle han börja arbeta halvtid hösten 2011 med arbetstiden förlagd till dagtid från tidigast klockan 8.

Trots detta skickade bussbolaget hem ett schema till mannen med arbetspass som började mellan klockan 4 och 5 på morgonen. Några veckor senare sade bussbolaget upp mannen "på grund av personliga skäl".

Anmälan till DO

Mannen gjorde en anmälan till DO som inkom den 10 oktober 2011.

18 september 2012: Stämning

DO stämde bussbolaget Veolia Transport Sverige AB till Arbetsdomstolen (AD) för diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. DO krävde att bolaget ska betala mannen 250 000 kronor för att ha brutit mot diskrimineringslagen och lagen om anställningsskydd (LAS).

23 oktober 2013: Dom i Arbetsdomstolen

Det var inte diskriminering när bussföretaget Veolia inte anpassade arbetsschemat för en chaufför så att han därmed skulle kunna arbeta dagtid.

AD konstaterar i domen att det i och för sig hade varit en skälig anpassningsåtgärd att erbjuda mannen ett schema på halvtid med arbete på eftermiddagar. Men eftersom det enligt AD även krävdes anpassningar ifråga om busslinjer och busstyper hade det varit förenat med stora svårigheter för Veolia att genomföra, om det ens hade varit möjligt. AD:s slutsats är därför att Veolia inte bröt mot diskrimineringslagen eller anställningsskyddslagen genom att säga upp mannen.

Om DO:s rättsfall

Observera att tolkningen av diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen utvecklas löpande och är i hög grad situationsbunden. Det betyder att de rättsliga bedömningar som framgår av domarna inte nödvändigtvis har aktualitet eller kan överföras på andra fall. DO:s ställningstaganden i enskilda fall är DO:s bedömningar av rättsläget. Det är domstolarna som slutligt avgör om någon överträtt lagarna och beslutar om ersättning.