Framgångsfaktorer för likabehandlingsarbetet i skolan och förskolan

Elever och lärare som arbetar tillsammans i likabehandlingsarbetet, fotografi

I arbetet mot kränkningar har det utvecklats en rad metoder och arbetssätt som används i skolorna. Forskning och utvärdering har dock visat att ingen av dessa metoder enskilt i sin helhet bidrar till att motverka kränkningar. Valet av insatser och åtgärder bör istället göras utifrån respektive verksamhet. Däremot har det via forskning och praktisk erfarenhet kunnat identifieras några framgångsfaktorer i arbetet mot kränkningar i skolan.

På uppdrag av regeringen har Skolverket utvärderat metoder mot mobbning för att säkerställa att de metoder som skolorna använder är evidensbaserade och kvalitetssäkrade. Inom ramen för detta arbete har Skolverket identifierat ett antal framgångsfaktorer för arbetet. Flera av dessa framgångsfaktorer gäller även för likabehandlingsarbetet. Nedan följer en sammanställning av dessa.

Likabehandlingsarbetet — en del av den ordinarie verksamheten

Likabehandlingsarbetet bör genomsyra hela förskolan och skolans verksamhet och vara en del av det vardagliga arbetet. Ett effektivt likabehandlingsarbete bör därför inte bedrivas på ett sidospår i ett enskilt projekt eller bestå av enstaka tillfälliga insatser utan ingå som en del av den ordinarie verksamheten.

Systematiskt och målinriktat

Likabehandlingsarbetet kan ge effekt när det bedrivs systematiskt, långsiktigt, kontinuerligt och målinriktat. För att likbehandlingsarbetet ska vara effektivt behöver det till exempel finns en struktur för arbetet med en tydlig roll- och ansvarsfördelning. som visar på vad som ska göras under året, när det ska göras och av vem. Det är även viktigt att formulera tydliga mål för arbetet inom identifierade utvecklingsområden och att bestämma konkreta insatser och åtgärder kopplat till de uppsatta målen. Vidare behöver likabehandlingsarbetet utvärderas, följas upp och erfarenheter tas tillvara på för att vara verkningsfullt.

"Hela skolan-ansats"

Likabehandlingsarbetet bör involvera hela skolan i en så kallad "hela skolan-ansats.
Hela skolan ansatsen präglas av samsyn, engagemang, samarbete och ett väl förankrat arbete. Där såväl all personal som alla elever är delaktiga. Ledningens engagemang är av stor betydelse för att skapa ett klimat som utmärks av att värdegrunds- och likabehandlingsarbetet är hela förskolans och skolans angelägenhet.

Elevers delaktighet

Att säkerställa att barn och elever är delaktiga i likabehandlingsarbetet har visat vara en framgångsfaktor. Barnen och eleverna bör aktivt medverka och inte enbart som observatörer eller rapportörer . Barn och elevers delaktighet är inte bara en framgångsfaktor utan det utgör ett krav enligt förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling.  Där tydliggörs att barn och elever ska medverka i arbetet med likabehandlingsplanen.

Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande behöver anpassas efter deras ålder och mognad. Även föräldrarna bör få möjlighet att engagera sig i likabehandlingsarbetet, särskilt när arbetet rör förskolan och elever i grundskolans lägre årskurser.

Kunskap om arbete mot diskriminering

För att kunna bedriva ett framgångsrikt främjande och förebyggande arbete behöver personal ha kunskap om diskriminering, om hur ett effektivt likabehandlingsarbete bör bedrivas samt sin roll och sitt ansvar i det här arbetet. Kompetenshöjande insatser är således både betydelsefullt och en viktig förutsättning i arbetet. Utbildningsinsatserna bör rikta sig till all skolpersonal för att få genomslag i verksamheterna. Barn och elever bör även ges kunskap om sina rättigheter.

Ett normkritiskt förhållningssätt

Diskriminering kan bland annat kopplas till normer som råder i samhället i stort och i den enskilda förskolan och skolan. Att tillämpa ett normkritiskt perspektiv i likabehandlingsarbetet innebär att fokusera på de normer och maktstrukturer som är knutna till kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Syftet med det normkritiska förhållningssättet är att synliggöra, problematisera och förändra de normer som kan ligga till grund för diskriminering. Personalen behöver därför kunskap, redskap och tid för att tillsammans med varandra och tillsammans med barn och elever reflektera kring de normer som råder i verksamheten.

Arbeta med normkritisk pedagogik, video på DO:s YouTube-kanal