Arbetsgivarens ansvar

Chefer och medarbetare som arbetar målinriktat tillsammans, fotografi

Alla arbetsgivare ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet, oavsett kön, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning.

Ett målinriktat arbete för lika rättigheter och möjligheter ger inte bara de anställda en god arbetsmiljö fri från diskriminering, utan kan också bidra till andra positiva effekter för verksamheten. Arbetsgivare som DO har haft kontakt med menar att ett systematiskt arbete för lika rättigheter och möjligheter leder till en bättre arbetsmiljö och en attraktivare arbetsplats. Ett väl genomfört förebyggande arbete leder också till att risken minskar för enskilda diskrimineringssituationer på arbetsplatsen.

På dessa sidor, om arbetsgivarens ansvar, får du veta mer om hur arbetsgivare kan arbeta för att främja lika rättigheter och möjligheter på arbetsplatsen. Utgångspunkten för informationen är de krav som diskrimineringslagen ställer på förebyggande och främjande arbete, så kallade aktiva åtgärder.

Vad ingår i arbetsgivarens ansvar?

Den enskilde arbetsgivaren har ansvar för att bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja arbetstagarnas lika rättigheter och möjligheter på arbetsplatsen oavsett kön, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Lagen anger att aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter ska vidtas i fråga om arbetsförhållanden, rekrytering och löner. I detta ingår även att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra sexuella trakasserier.

Alla arbetsgivare ska göra en lönekartläggning vart tredje år. Arbetsgivare som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte 25 eller fler anställda ska även vart tredje år upprätta en jämställdhetsplan och dokumentera de åtgärder som under de kommande åren behövs på arbetsplatsen gällande arbetsförhållanden, rekrytering och löner. Dessa arbetsgivare ska också vart tredje år upprätta en handlingsplan för jämställda löner.

Arbetet kan beskrivas som ett utvecklingsarbete som ska anpassas efter den enskilda arbetsplatsens behov och förutsättningar. Diskrimineringslagen innehåller inte några exakta krav på vilka åtgärder som krävs av varje arbetsgivare.
Om du vill veta hur lagtexten beskriver aktiva åtgärder rekommenderar vi att du läser diskrimineringslagens tredje kapitel om aktiva åtgärder i arbetslivet.

Arbeta systematiskt och målinriktat

En förutsättning för att det främjande och förebyggande ska ge resultat är att det bedrivs systematiskt, kontinuerligt och målinriktat och utformas från de specifika behov som finns i verksamheten.

Det är en framgångsfaktor att formulera tydliga mål för arbetet inom identifierade utvecklingsområden för att därefter bestämma konkreta insatser som kommer att genomföras för att nå de uppsatta målen. Insatserna behöver regelbundet utvärderas och följas upp.

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare

Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka kring utformningen och genomförandet av de aktiva åtgärder som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Det betyder att både arbetsgivare och arbetstagare har ett gemensamt ansvar att verka för att frågorna om att främja lika rättigheter och möjligheter drivs aktivt på arbetsplatsen. Arbetsgivaren har dock det yttersta ansvaret för att lagen följs.

Varför ska arbetsgivare och arbetstagare samverka?

För att aktivt kunna främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering på en arbetsplats krävs det kunskap om arbetsvillkoren och arbetsförhållandena på arbetsplatsen. Den kunskapen finns hos arbetsgivaren, men också hos arbetstagarna. En god samverkan kan leda till att parterna får en bra bild av vad som behöver göras på just deras arbetsplats.

Hur kan parterna samverka?

Arbetsgivaren och arbetstagarna ska samverka i arbetet med aktiva åtgärder, kartläggning och analys av löner och lönebestämmelser och handlingsplan för jämställda löner.

Samverkan innebär enligt diskrimineringslagens förarbeten att arbetsgivare och fackliga organisationer ska arbeta gemensamt i dialog. Normalt sett företräds också arbetstagarna av de fackliga organisationer som finns på arbetsplatsen. Finns det flera fackförbund på en arbetsplats kan facken utse representanter från flera fack eller en representant för samtliga. Saknas facklig organisation får arbetsgivaren ta ställning till på vilket sätt arbetstagarna lämpligast kan beredas möjlighet till samverkan. I samverkan företräder arbetstagarna samtliga anställda på arbetsplatsen.

Exakt hur samverkan ska gå till regleras inte i lagen eller i förarbetena, utan det avgör de lokala parterna. Ett tips är att använda de befintliga rutinerna för samverkan mellan parterna på arbetsplatsen, till exempel för arbetsmiljöarbetet.

Förbud mot diskriminering

Utöver kravet på aktiva åtgärder finns ett förbud mot diskriminering av till exempel anställda och sökanden. Förbudet mot diskriminering  i arbetslivet är brett. Det omfattar samtliga diskrimineringsgrunder och många olika situationer i arbetslivet som man kan befinna sig i.

Förbudet mot diskriminering i arbetslivet