Hit kan du vända dig

Det finns olika aktörer som du kan vända dig till när det gäller diskriminering eller missgynnande av föräldralediga. Den som har utsatts för diskriminering har möjlighet att själv väcka talan i domstol. Du har också möjlighet att vända dig till en antidiskrimineringsbyrå eller ett fackförbund. Här beskriver vi även vart du kan vända dig med olika frågor som faller utanför diskrimineringslagen eller föräldraledighetslagen.

Diskriminering

Det som av många uppfattas som diskriminering är inte alltid diskriminering i lagens mening. Ordet diskriminering brukar i vardagligt tal ofta användas om orättvis behandling av olika slag, där någon gör åtskillnad mellan olika människor. En förenklad beskrivning av diskriminering enligt diskrimineringslagen är att en person missgynnas eller kränks. Missgynnandet, eller kränkningen, ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna.

Vad är diskriminering?

Den som utsatt någon för diskriminering kan bli skyldig att betala diskrimineringsersättning. Det är en domstol som avgör om diskriminering har skett och som beslutar om diskrimineringsersättning. Diskrimineringslagen ger däremot inte utrymme för att ändra eller överklaga myndigheters beslut.

Fackförbund

Om du är medlem i ett fackförbund och har upplevt diskriminering på jobbet ska du i första hand vända dig dit. Enligt lagen har facket rätt att företräda sina medlemmar i diskrimineringsärenden och i ärenden som rör missgynnande som har samband med föräldraledighet. Om facket inte företräder dig kan du göra en anmälan till DO. Då behöver DO ett skriftligt besked från den fackliga organisationen om att den inte kommer att gå vidare med ärendet. Detta besked bör bifogas i anmälan till DO.

Antidiskrimineringsbyråer

Sveriges lokala antidiskrimineringsbyråer (ADB) kan hjälpa dig i ärenden som rör diskriminering.

Hitta en antidiskrimineringsbyrå nära dig 

Frivilligorganisationer med talerätt

Vissa ideella föreningar har möjlighet att föra talan i domstol för en enskild persons vägnar. Denna så kallade talerätt är tänkt för föreningar som med hänsyn till storlek, sakkunskap och ekonomi har reella möjligheter att bistå den enskilde.

Diskrimineringsombudsmannen (DO)

DO ger upplysning och vägledning om du har frågor om diskrimineringslagen eller föräldraledighetslagen. Vi tar också emot anmälningar om diskriminering och om missgynnande av föräldralediga. De anmälningar som kommer till DO spelar en viktig roll i arbetet för lika rättigheter och möjligheter och kan leda till olika typer av åtgärder och insatser från vår sida. Anmälningarna ger oss kunskap och hjälper oss att synliggöra diskriminering. En anmälan kan även leda till att vi genomför en tillsynsinsats gentemot den anmälde. DO driver också en mindre andel anmälningar per år till domstol.

Vad gör DO med anmälningar?

Jurist- eller advokatbyrå

Om du vill ha hjälp av ett juridiskt ombud med att driva ditt ärende i domstol kan du vända dig till en jurist- eller advokatbyrå. Du hittar information om olika advokater på Advokatsamfundets webbplats.

Sök advokat på Advokatsamfundets webbplats

Ekonomiskt stöd

Behöver du ekonomiskt stöd med att anlita ett juridiskt ombud, kan det så kallade rättsskyddet i din hemförsäkring eller det statliga rättshjälpssystemet ibland erbjuda stöd. För mer information kan du kontakta ditt försäkringsbolag och/eller Rättshjälpsmyndigheten.

Rättshjälpsmyndigheten

Information om domstolar och att väcka talan

Information om hur man själv väcker talan i domstol och vilka kostnader det kan innebära finns på Sveriges domstolars webbplats. Även jurist- eller advokatbyråer kan informera om vad som gäller.

Sveriges domstolar

Annan kränkande behandling inom utbildning och arbetsliv

Missgynnande och kränkande särbehandling inom till exempel arbetslivet och utbildningsområdet som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna omfattas inte av förbudet i diskrimineringslagen utan regleras i andra lagar, se nedan under respektive område.

Arbetsliv

Kränkande särbehandling i arbetslivet regleras bland annat i Arbetsmiljöverkets föreskrift "Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4)". För frågor som handlar om kränkande särbehandling på jobbet kan du vända dig till ditt fackförbund.

Om kränkande särbehandling och mobbning på Arbetsmiljöverkets webbplats

Förskola och skola

Skolagen reglerar kränkande behandling som inte har något samband med en diskrimineringsgrund. Barn- och elevombudet på Skolinspektionen tar emot anmälningar och svarar på frågor om annan kränkande behandling i skolan.

Barn- och elevombudet

Skolverkets upplysningstjänst svarar också på frågor om vad som står i skollagen och andra bestämmelser som rör skola och förskola.

Skolverkets upplysningstjänst

Högskolan

Om du är missnöjd med ett beslut från ett universitet eller en högskola kan du i vissa fall överklaga beslutet till Överklagandenämnden för högskolan. Ett överklagande kan till exempel handla om att beslutet strider mot förbudet mot diskriminering.

Överklagandenämnden för högskolan (OHN)

Felaktigt behandlad av myndighet, tjänsteman eller inom vården

Klaga på vård eller socialtjänst

IVO ansvarar för tillsyn över hälso- och sjukvård, hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). På sin webbplats har de bland annat samlat information för dig som till exempel vill klaga på vård eller socialtjänst.

Klaga på vård eller socialtjänst

Klaga på felaktig behandling av kommunal eller statlig tjänsteman

Om du anser att du blivit felaktigt behandlad av en statlig eller kommunal myndighet eller av en enskild tjänsteman vid en sådan myndighet kan du göra en anmälan till Justitieombudsmannen (JO).

Justitieombudsmannens webbplats

Om det finns ett samband mellan ett dåligt bemötande från en offentligt anställd och en eller flera av diskrimineringsgrunderna kan det vara diskriminering (se ovan under Diskriminering).

Utsatt för våld, förolämpningar eller annat brott

Den som har gjort sig skyldig till ett brott kan dömas till ett straff och/eller bli skyldig att betala skadestånd. Om du till exempel blivit kränkt, sexuellt ofredad, trakasserad eller utsatt för våld av en privatperson, kan du anmäla det till polisen.

Polisanmälan

Hatbrott

Hatbrott är ett samlingsnamn för olika brott som begås på grund av gärningspersonens negativa inställning till exempelvis sexuell läggning, hudfärg eller religionstillhörighet. Om du vill göra en anmälan kan du vända dig till polisen.

Stöd från RFSL:s brottsofferjour

Riksförbundet mot sexuellt likaberättigande (RFSL) har en brottsofferjour som erbjuder stöd och hjälp till hbtq-personer som utsatts för brott.

RFSL:s brottsofferjour

Hets mot folkgrupp

I Sverige är det ett brott att sprida hot eller missaktande meddelanden mot en viss folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Om du vill göra en anmälan kan du vända dig till polisen.

Justitiekanslern

Justitiekanslern är ensam åklagare när det gäller tryck- och yttrandefrihetsbrott, det vill säga när det är fråga om otillåtna uttalanden i tryckta skrifter, radio- och TV-program samt så kallade tekniska upptagningar, som till exempel DVD- och CD-skivor med mera.

Justitiekanslerns (JK:s) huvuduppgift är att ha tillsyn över myndigheter och deras tjänstemän för att upptäcka systematiska fel i den offentliga verksamheten.

Justitiekanslerns webbplats

Stöd vid våld i nära relationer

Lokala kvinnojourer finns på många orter. På respektive webbplats för Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS) och Unizon ser du var den närmaste finns. 

Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige
Unizon, kvinno-, tjej- och ungdomsjourer i Sverige

På tjejjouren.se som är ett samarbete mellan ROKS och Unizon finns kontaktuppgifter till alla tjejjourer från båda riksorganisationerna.

Tjejjouren

Riksförbundet mot sexuellt likaberättigande (RFSL) har en brottsofferjour som erbjuder stöd och hjälp till hbtq-personer som utsatts för brott. Brottsofferjouren ger råd och stöd om våld i samkönade relationer.

RFSL:s brottsofferjour

Massmedia och reklam

Hets mot folkgrupp

Se ovan under Hets mot folkgrupp.

Program i radio och tv

När det gäller innehållet i radio- och tv-sändningar så regleras det som programföretagen ska och får göra dels i radio- och tv-lagen, dels i programföretagens sändningstillstånd. Om du vill anmäla innehållet i ett program kan du vända dig till Myndigheten för radio och tv.

Myndigheten för radio och tv 

Allmänhetens Pressombudsman

Allmänhetens Pressombudsman är ett branschinstitut som har till uppgift att hjälpa enskilda som känner sig utsatta för oförsvarliga publicitetsskador genom det som skrivits om dem i papperstidningar och på tidningars webbplatser.

Allmänhetens Pressombudsman

Reklamombudsmannen

Om du anser att en annons är till exempel oetisk eller sexistisk kan du vända dig till stiftelsen Reklamombudsmannen. Reklamombudsmannen är näringslivets självreglering av reklam och har till uppgift är att pröva reklam samt vägleda, informera och utbilda.

Reklamombudsmannen 

Tillgänglighet i samhället

Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering. Samtidigt regleras tillgänglighet av flera andra lagar och regler. Det innebär att det också finns flera myndigheter som har tillsyn över att samhället är tillgängligt inom olika områden. De har också god kunskap och kan ge råd och vägledning inom till exempel områdena arbetsliv, utbildning, sjukvård, resor med mera.

Tips om vart du kan vända dig med olika tillgänglighetsfrågor.