Anmälningar om otillgänglighet utanför arbetslivet och högskolan inkomna under år 2009

Lyssna
Hittills i år har DO tagit emot 215 anmälningar om bristande tillgänglighet, till exempel från personer i rullstol som inte kunnat ta sig in i butiker eller på restauranger. Här redovisas en sammanfattning av dessa anmälningar.Antal: 215 st
Anmälningar från män: ca 41 %
Anmälningar från kvinnor: ca 50 %
Anmälningar från organisationer: ca 9 %

Fyra olika kategorier av anmälningar om otillgänglighet

Efter en genomgång av de anmälningar om bristande tillgänglighet som hittills kommit in till myndigheten i år går det att dela in anmälningarna i fyra huvudkategorier.

  1. Anmälningar som rör situationer där det finns brister i den fysiska tillgängligheten eller där stöd och anpassning krävs.
  2. Anmälningar som rör situationer där det tidigare funnits en tillgänglig lösning men där den tagits bort eller varit ur funktion under en längre tid. Anmälningarna i denna kategori är mot centrala aktörer som SJ, kommuner och landsting.
  3. Anmälningar som rör situationer där det finns annan lagstiftning som kräver att tillgänglighetsskapande åtgärder vidtas, men där dessa åtgärder inte vidtagits.
  4. Anmälningar som rör gränsdragningsfrågor. Detta är anmälningar om bristande tillgänglighet som rör situationer där det inte krävs stöd- och anpassningsåtgärder.

Varor och tjänster

Den största delen av anmälningarna rör området varor och tjänster (89 %). Vanligast är anmälningar mot butiker och restauranger. Ofta rör anmälningarna brister i den fysiska tillgängligheten. Det kan finnas trappsteg eller så saknas hiss. Vanligast är anmälningar från personer med rörelsehinder. Några av anmälningarna rör även otillgängliga hemsidor, otillgänglig kollektivtrafik och otillgängliga bostäder 

Anmälningar där en tillgänglig lösning funnits men där den är borttagen eller ur funktion


Antal ärenden: 7 st
Anmälningar från män: ca 100 %
Anmälningar från kvinnor: ca 0 %
Anmälningar från organisationer: ca 0 %

Ett antal ärenden rör situationer där det har funnits en tillgänglig lösning men där denna lösning tagits bort eller varit ur funktion under en längre tid. Fyra av dessa anmälningar riktar sig mot SJ och rullstolsliftarna på deras tåg. Ett annat exempel är en kommun som slutat med sophämtning vid huset och numera kräver att anmälaren rullar ut soptunnan 600 meter till stora vägen, vilket är en för anmälaren otillgänglig lösning. Ett tredje exempel är ett landsting som förbjudit ledarhundar i alla sina lokaler, vilket skapar stora problem för anmälaren när han ska besöka en ögonklinik.

Anmälningar där tillgänglighetsskapande åtgärder krävs enligt annan lag


Antal ärenden: 14 st
Anmälningar från män: ca 68 %
Anmälningar från kvinnor: ca 21 %
Anmälningar från organisationer: ca 21 %

Plan- och bygglagen samt Vallagen

Inom några samhällsområden finns redan idag bestämmelser och normer som talar om vilka tillgänglighetsskapande åtgärder som krävs i olika situationer för den som har ansvar verksamheten. Ett exempel är kraven i plan- och bygglagstiftningen på att undanröja enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. Ett annat exempel är Vallagen som föreskriver att varje kommun är ansvarig för att det i kommunen finns röstningslokaler som bland annat i fråga om tillgänglighet ger väljarna goda möjligheter att rösta.

Några av anmälningarna rör just fall där kommuner på olika sätt brustit i handläggning och eller tillsyn av Plan- och bygglagen och Vallagen, vilket lett till att personer med funktionsnedsättning hindrats att rösta eller ta del av den samhällsservice som är öppen för andra.

Anmälningar som rör gränsdragningsfrågor


Antal ärenden: 23 st
Anmälningar från män: ca 57 %
Anmälningar från kvinnor: ca 39 %
Anmälningar från organisationer: ca 4 %

Nekat inträde/tillträde

De flesta av anmälningarna i denna kategori är från personer som nekats inträde till butiker eller till restauranger med hänvisning till att de sitter i rullstol och att rullstolen ”…skulle utgöra ett riskmoment gentemot övriga gäster” att varorna i butiken ”…blir smutsiga och förstörda” eller att "…höjden på restaurangens bord inte möjliggör servering till personer i rullstol". Dessa ärenden har tydliga paralleller med de ärenden som rör diskriminering av romska kvinnor i butik och restaurang och som drivits till domstol och förlikts.

Några anmälningar handlar om att personer i rullstol nekas tillträde till kollektivtrafik och en anmälan rör ett museum som nekar en person tillträde till museets andra våning med motiveringen att ingen riktigt vet var nycklarna till trapphissen finns. Detta trots att det finns en tillgänglig lösning.

Internetrabatt

Ett antal ärenden rör personer som försökt boka biljetter till båtar, tåg, evenemang eller liknande via Internet. Eftersom exempelvis ledsagning, handikapp- och eller rullstolsplatser inte har gått att boka via hemsidan har personerna varit tvungna att ringa och boka biljetterna. Biljettköp via telefon har medfört att de nekats den Internetrabatt som ges till övriga kunder.

Personlig assistent måste betala inträde

Ett fåtal anmälningar rör personer som har personlig assistent och där assistenten måste betala inträde på museer, konserter och liknande. Personliga assistenten bör ses som ett hjälpmedel och kan likställas med rullstol eller likande. Hjälpmedlet/personliga assistenten är till för att personen med funktionsnedsättning ska få tillgång till lika rättigheter och möjligheter.

Flyg

Anmälningarna rör att personer nekas assistans på flygplatser, att flygbolag inte tillåter personer resa utan assistent eller att personer måste betala övervikt för medicinsk utrustning.

Publiceringsdatum: 2009-11-25