2009-07-31Ärende LED 2009/106, Handling 2
Utbildningsdepartementet103 33 Stockholm
Diskrimineringsombudsmannen (DO) har anmodats att yttra sig över ovanstående betänkande och lämnar följande synpunkter.
DO ställer sig i huvudsak positiv till flera av betänkandets förslag, men vill utifrån sitt uppdrag påtala följande. De förslag som rör genomströmningshastigheten, studiemedelsnivåerna och studiemedelssystemets förhållande till trygghetssystemen riskerar att öka den sociala snedrekryteringen till högre utbildningar.
DO skulle vilja se förändringar i studiemedelsystemet för att göra det mer rättvist studenter emellan. Förlorarna i dagens system är studenter med funktionshinder, äldre, flerbarnsföräldrar och föräldrar med sjuka barn.
De närmaste åren kommer den strukturella arbetslösheten att öka. Den snabba teknik- och samhällsutvecklingen samt outsourcingen av arbetstillfällen ökar takten i strukturomvandlingen. Att i det läget begränsa tiden för studiemedel från sex år till fyra år vore olämpligt. Det vore att begränsa äldre arbetstagares möjligheter till omskolning.
När det gäller förslaget till åtgärder för att öka genomströmningen inom den högre utbildningen ställer sig DO frågande till om detta är rätt metod att öka genomströmningen. Argumenten för det är flera. På dagens arbetsmarknad finns det för det första en mängd arbeten som kräver flera olika kompetenser och utbildningsbakgrunder och inte alltid en specifik examen. För det andra har söktrycket på arbetsmarknaden ökat. Fyraårsbegränsningen snävar in studentens valmöjligheter. För den som har påbörjat en utbildning och vill byta inriktning finns det inga möjligheter att ångra sig. Möjligheten att efter avslutad utbildning bredda sig tvärvetenskapligt kommer heller inte att vara möjlig.
Ett flertal anmälningar till Handikappombudsmannen och DO mellan åren 1997 och 2009 har handlat om funktionshindrade personers begränsade möjligheter att få förlängt studiemedel. DO välkomnar därför förslaget att införa en undantagsbestämmelse för personer med funktionshinder som bedriver hel- eller deltidsstudier så att de ska kunna erhålla studiemedel även om de inte når upp till de poängtal som krävs.
För studieovana och för de som av psykologiska eller sociala skäl har hamnat efter i sina studier samt för de med annan etnisk bakgrund än svensk som har språksvårigheter vill kommittén inte ge några undantag. Detta, menar DO, är ännu en anledning till att lånetiden inte bör begränsas från sex till fyra år.
DO ställer sig positiv till förslaget om att studenthälsovårdens roll förtydligas, främst gentemot dem med psykisk ohälsa. DO stödjer kommitténs förslag att en fungerande studenthälsovård ska ses som en kvalitetsaspekt vid Högskoleverkets granskningar.
Studenternas psykologiska välmåga har också försämrats på senare år. Stress och depression drabbar allt fler studenter. Att studenter med annan etnisk bakgrund än svensk har svårigheter med språket, att studenter med funktionshinder upplever att de inte får det stöd och den anpassning de skulle behöva, att det förekommer diskriminering och trakasserier, har inte kommittén närmare analyserat. DO anser att det är en brist att sådan analys inte har genomförts.
DO delar Kommitténs uppfattning att studiemedlen har en rekryteringseffekt och de låga nivåerna uppenbarligen haft en negativ inverkan på den sociala snedrekryteringen. Vidare delar DO bedömningen att studenternas marginaler är små och att många har svårt att få ekonomin att gå ihop. DO konstaterar också att bland 25-åringar med utländsk bakgrund påbörjade endast 35 procent en högre utbildning.
Mot bakgrund av detta anser DO att det är viktigt att höjningen inte blir för låg. Av förslaget framgår vidare att förlorarna i det nuvarande systemet är låntagare med låg utbildningsnivå och låga inkomster. Enligt SCB är personer med annan etnicitet än svensk överrepresenterade i denna grupp. För denna grupp med låg utbildningsnivå och låga inkomster saknar DO förslag till åtgärder. Att, som kommittén föreslår, avskaffa möjligheten att avskriva studiemedel för den som läser vidare efter avslutad kommunal vuxenutbildning riskerar också att ytterligare minska denna grupps incitament att fortsätta till högre utbildning. Möjligheten till avskrivning bör därför finnas kvar.
Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) har kommit fram till att delar av det svenska studiemedelssystemet strider mot grundläggande EG-rättsliga principer. Kommitténs förslag är därför att se över dagens svenska regler och pröva dem gentemot EG-rätten. DO förordar en sådan översyn.
Genom barntillägget i studiemedelssystemet ska föräldrar kunna förena föräldraskap och studier. Av förslaget framgår att det för det första barnet utges ett barntillägg om 1,33 procent i månaden av ett prisbasbelopp. För det andra barnet 0,84 procent och för det tredje barnet 0,44 procent av prisbasbeloppet. Barntilläggsbidragets kritiker påtalade redan vid tilläggsbidragets införande att kostnaderna för barnen inte avtar med antalet barn. Mot bakgrund av att de låga studiemedelsnivåerna generellt haft en negativ inverkan på den sociala snedrekryteringen anser DO att även en höjning av barntilläggen bör ske(se ovan 4.3.1).
Tio procent av dagens studenter är över fyrtio år. Rätten till studiemedel begränsas redan vid 45 år för att vid 54 års ålder upphöra helt.
De närmaste åren kommer den strukturella arbetslösheten att öka. Den snabba teknik- och samhällsutvecklingen samt outsourcingen av arbetstillfällen ökar takten i strukturomvandlingen. Att i det läget begränsa tiden för studiemedel från sex år till fyra år vore att reducera äldre arbetstagares möjligheter till omskolning.
DO delar därför inte kommitténs bedömning att dagens åldersregler är väl anpassade till de behov som finns med en begränsning av tiden för studiemedel från sex till fyra år.
DO ställer sig positiv till förslaget att inte begränsa studenternas möjlighet att få studiemedel om studentens resultat bevisligen har påverkats av sjukdom, funktionshinder med mera.
DO ställer sig även positiv till att någon som drabbas av en längre tids sjukdom ska kunna få lånedelen avskriven, liksom till förslaget att studiemedel under sjukdom ska kunna lämnas även vid halv sjukskrivning.
Det nuvarande sjuförsäkringssystemet omfattar endast studeranden med studiemedel. För den som gör ett kortare uppehåll i studierna eller avstår från att ta studiemedel en kortare tid gäller inte det nuvarande SGI-skyddet. Kommittén vill dock utvidga SGI-skyddet, vilket är positivt. Studerande som har studerat utan studiemedel under sammanlagt 4,5 månader ska kunna omfattas av SGI-skydd, om det kan visas att de har bedrivit aktiva studier på minst halvtid på en utbildning som ger rätt till studiemedel. DO stödjer det förslaget. DO hade velat se ett bredare förslag för hur sjuka och funktionshindrade ska kunna ges ett bättre skydd än de har idag. Som det är idag växlar ju många studenter mellan sysselsättning, studier, sjukdom eller föräldraskap. Kommittén har valt att skjuta över ansvaret på frågans lösning till de framtida kommittéer som ska ges i uppdrag att se över socialförsäkringssystemet. DO anser att SGI-skyddet skulle kunna förbättras om studiemedel blev helt eller halvt sjukpenninggrundande. Det skulle innebära att den som får studiemedel också ges rätt till både sjuk- och föräldrapenning. Därmed skulle de studenter som blev sjuka under sommaren kunna få ersättning, och studeranden med barn skulle också kunna få tillfällig föräldrapenning.
DO ställer sig negativ till förslaget att studiebidraget ska räknas upp med 40 procent vid beräkningen av bostadsbidraget för att studiemedelstagare inte ska gynnas i förhållande till andra grupper i samhället. Om förslaget realiseras kommer många studeranden få reducerat bostadsbidrag eller helt tappa rätten till bostadsbidrag. Det innebär att studenternas redan ansträngda ekonomiska situation ytterligare kommer att förvärras (se ovan 4.3.1)Dagens begränsningar i reglerna för bostadsbidrag gör att endast 14 procent av studenterna beviljades bostadsbidrag 2006. Barnlösa studenter över 28 kan inte få bostadsbidrag. En dryg fjärdedel av studenterna är över 30 år. Kommittén anser att den åldersgränsen bör ses över. DO ställer sig positiv till att en sådan översyn görs.
DO delar Kommitténs bedömning att högre studiemedel, efterskottsbetalning samt högre bidragsandelar för vissa studier kommer att minska behovet av ekonomiskt bistånd. Detta under förutsättning att höjningen av studiemedel är tillräckligt hög för att tillförsäkra studenterna en god levnadsnivå och att reglerna för erhållande av bostadsbidrag inte ändras.
Beslut i detta ärende har fattats av Chefsjuristen Pia Engström Lindgren efter utredning och förslag av chefen för utbildningsenheten George Svéd och utredaren Patrik Edgren.
Pia Engström LindgrenChefsjurist
Patrik Edgren Utredare