2009-12-02Ärende LED 2009/239, Handling 3
Utbildningsdepartementet103 33 STOCKHOLM
Diskrimineringsombudsmannen (DO) avger följande yttrande över ovanstående departementspromemoria.
DO ställer sig positiv till införandet av nya utbildningar som bättre än i dag kan anpassas efter elevernas kunskapsnivå. DO anser att stöd- och anpassningsåtgärderna inom grundskolan, gymnasiet och de föreslagna förberedande programmen måste förbättras för att minska utslagningen. Lärarnas genuskunskaper bör även stärkas. Elevernas tillgång och rätt till modersmålsundervisning måste också säkerställas. DO beklagar att promemorian inte behandlar särskoleelevernas situation. DO anser att elever som har gått särskolegymnasium ska kunna kvalificera sig till gymnasiets yrkesprogram genom att skaffa sig en behörighet till gymnasieskolans högskoleförberedande program eller gymnasieskolans förberedande yrkesprogram.
Enligt promemorians förslag ska det krävas godkänt betyg i svenska eller svenska som andra språk, engelska, matematik samt minst fem andra ämnen för att bli behörig till gymnasieskolans yrkesprogram. DO vill påtala risken för att fler elever än idag ställs utanför gymnasieskolan med ökade behörighetskrav. Enligt Gymnasieutredningen kommer det inte att innebära någon större förändring av antalet elever som kommer att bli obehöriga till ett yrkesprogram. Våren 2006 skulle denna förändring ha betytt en procentuell ökning med ungefär en halv procentenhet, från 10,5 procent till cirka 11 procent av alla elever. En halv procent innebär dock att flera tusen elever inte klarar antagningskraven. De utestängs därmed från undervisningen på yrkesprogrammen, och får söka till ett gymnasieförberedande program för att komplettera saknade betyg. Att gå på ett förberedande program kan för vissa visserligen upplevas som en möjlighet. För andra elever kan det dock försämra deras utvecklingsmöjligheter eftersom den segregation som uppdelningen innebär kan inverka negativt på deras upplevda status, vilket i sin tur kan påverka deras studiemotivation. DO anser att stöd- och anpassningsåtgärderna inom grundskolan och gymnasiet måste förbättras för att minska utslagningen. Med förbättrade åtgärder skulle fler elever direkt kunna kvalificera sig för yrkesprogrammet. Fler elever skulle också kunna undslippa ett misslyckande under gymnasietiden med påföljande särbehandling och segregering på särskilt förberedande program om gymnasieskolan tog sitt ansvar för de elever som behöver stöd.
DO ställer sig positiv till införandet av nya utbildningar som bättre än i dag kan anpassas efter elevernas kunskapsnivå. Pojkar är dock över-representerade bland dem som inte är behöriga till högskoleförberedande program eller yrkesprogram i gymnasieskolan. Att de i högre utsträckning än flickorna misslyckas i grundskolan har med en könsproblematik att göra. Det har därför en avgörande betydelse för den föreslagna reformens framgång att lärarna på det treåriga programinriktade individuella valet och den ettåriga preparandautbildningen har genuskompetens. Det har de inte idag. Att lärarna inte är rustade för att möta verkligheten efter avslutad utbildning visar exempelvis en studie gjord av prefekten vid Högskolan i Kalmar, Margareta Havung. Hon har granskat vilket utrymme genusfrågorna ges idag på landets lärarutbildningar vid 23 lärosäten. Resultaten redovisas i rapporten Du som är kvinna kan väl ta det, det där med genus. Havung intresserar sig för hur den nya lärarutbildningen rustar blivande lärare för att möta läroplanens mål om jämställdhet och vilken medvetenhet lärare kan sägas ha uppnått efter avslutad utbildning. Havung noterar att genusfrågorna ges alldeles för litet utrymme på lärarutbildningarna. Hon anger fyra orsaker till detta:
En annan grupp som är överrepresenterad på IV- programmet idag är elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För den gruppen behövs förstärkta specialpedagogiska insatser både inom grundskolan och på de i promemorian föreslagna utbildningarna.
En tredje grupp elever som läser på IV-programmet är de med annan etnisk tillhörighet än svensk. Modersmålslärarna kan stärka elevernas förmåga att tillägna sig ämnesundervisningen. Därför bör de beredas möjlighet att få ämnesundervisning på sitt modersmål.
De svenska reglerna kring modersmålsundervisning är utformade som en skyldighet att anordna utbildning och inte som en rättighet för dem med annat modersmål än svenska eller för dem som tillhör en nationell minoritet. Möjligheterna att utkräva sina rättigheter när utbildningsanordnarna brister är begränsade. Någon sanktionsmöjlighet finns inte kopplad direkt till grundskoleförordningen i det fall en kommun inte erbjuder undervisning i enlighet med förordningen. Modersmålsundervisning ska vara en rättighet och beslut om att inte tillhandahålla modersmålsundervisning ska kunna överklagas. Modersmålsundervisning ska tillhandahållas på samtliga utbildningar som föreslås i promemorian.
DO beklagar att promemorian inte behandlar särskoleelevernas situation. För de elever som idag är inskrivna i särskolan finns inga möjligheter att studera vidare annat än på särgymnasium. Efter särgymnasiet finns inga möjligheter att studera vidare på högskola. Elever som har gått ut särgymnasiet skulle kunna beredas möjlighet att kvalificera sig till gymnasiet genom att exempelvis skaffa sig en behörighet till gymnasieskolans högskoleförberedande program eller gymnasieskolans förberedande yrkesprogram. Mot bakgrund av detta förslag vore det nödvändigt att se över de i promemorian föreslagna åldersgränserna.
Beslut i detta ärende har fattats av Katri Linna efter utredning och förslag från enhetschefen George Svéd och Patrik Edgren.
Katri LinnaDiskrimineringsombudsman
Patrik EdgrenUtredare