2009-10-22Ärende LED 2009/175, Handling 3
Stockholms läns landstingRegionplanekontoretBox 4414102 69 Stockholm
Diskrimineringsombudsmannen (DO) avger följande yttrande över ovanstående remisshandling.
Över lag vill DO poängtera att utställningsförslaget har god ambition att synliggöra och även, i vissa fall problematisera vilka hinder som existerar i regionen till exempel vad gäller diskriminering. Den del som framför allt behandlar DO:s verksamhetsområde framstår som den sjätte strategin att Frigöra livschanser. Det är också detta avsnitt DO främst valt att koncentrera sina synpunkter mot, i synnerhet de åtaganden som upprättats för att nå strategins planeringsmål, att hela regionen präglas av delaktighet och integration och att alla invånare oavsett bakgrund använder sin kompetens på en väl fungerande offentlig och privat arbetsmarknad.
DO anser att utgångspunkten och ambitionen att arbeta främjande för att verkligen frigöra livschanser för samtliga medborgare i länet är mycket positiv. Dock saknas mätbarhet och konkretion i åtagandena för att uppfylla planeringsmålen. I Jämställdhetsombudsmannens (JämOs) yttrande över RUFS samrådsförslag från 2008 (JämO Dnr 687/2008, ab 3) angavs att det saknades konkreta åtaganden och inriktningar för att de behjärtansvärda mål som angavs skulle kunna uppfyllas;
Samrådsförslaget tar på ett berikande sätt upp de utmaningar som föreligger i regionen beträffande bristande jämställdhet. JämO saknar dock konkreta mål samt lösningar för hur problemen ska åtgärdas och betonar därför vikten av att sådana inkluderas i förslaget
Vidare angavs att;
Samma detaljerade lösningsorientering som åtnjuts avsnitten om dragningar av spårbunden kollektivtrafik vore dock önskvärt även när det gäller jämställdhetsmålen.
Liknande problematik finns även i utställningsförslaget av idag. Få av åtagandena är ordentligt bundna till några reella, mätbara åtgärder. Att dessa åtgärder för att underlätta lika rättigheter och möjligheter för alla regionens invånare ligger i ett eget kapitel, frigjort från till exempel bostadsplanering är problematiskt. Vidare skulle DO önska att ansvariga för dessa åtaganden tydligare pekades ut.
Det är inte enkelt att ha ett genomgripande arbete där syftet med att till exempel minska segregation och utanförskap speglas i samtliga områden. Dock saknar utställningsförslaget resonemang kring integrationsmål även i andra avsnitt, till exempel de som berör bostad och utbildning, i synnerhet när det i nämnda kapitel poängteras att integrationspolitiken är kopplad till regionens samtliga mål för utveckling.
Ytterligare en aspekt av ett positivt och främjande arbete är att utarbeta strategier för ömsesidighet. Statistisk kartläggning kan ha viktiga poänger, men även kvalitativa metoder kan anvädas. Vilka grupper är det som är utsatta, och vilka möjligheter till dialog med grupperna finns?
Samarbetet med Unesco-initiativet Städer mot rasism, är ett lovvärt och intressant arbete. Det ska dock poängteras att initiativet rymmer större krav på deltagare/kommuner än enbart en upprättad policy. Under varje av de tio punkterna i policyn finns mer konkreta åtgärder som respektive part i projektet åtar sig att arbeta med.
Offentlig sektors speciella arbetsgivaransvar är en viktig aspekt i syftet att göra länets olika parter mer mångfaldsorienterade. Att Södertörnkommunerna följer upp mångfald i personalboksluten är positivt, likaså är det bra att många av regionens kommuner har antagit mångfaldsplaner. Dock borde utställningsförslaget utgått från den lagstiftning som finns på området avseende kravet på aktivt åtgärdsarbete i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön och etnisk tillhörighet (Diskrimineringslagen 3 kap. 1-13 §§).
Bara ett fåtal kommuner har en uttalad ambition att öka andelen anställda med utländsk bakgrund för att personalsammansättningen bättre ska spegla kommunens befolkningssammansättning. Inom landstinget är andelen jämnare. Här ska dock påpekas att den totala andelen anställda av ett specifikt kön eller med annan etnisk tillhörighet än svensk är inte är den enda faktorn att belysa, i synnerhet hos arbetsgivare som är så stora som länets kommuner eller landstinget självt. Även befattningar som innehas av en heterogen sammansättning personer är viktiga att analysera vidare.
Detta innebär att regionens aktörer ska ta fram gemensamma definitioner av begrepp och standardiserade mätmetoder. DO ser positivt på detta förslag. Att Sveriges största region utvecklar en gemensam metod för att statistiskt belysa integrationsproblem är ytterst betydelsefullt. DO ser framemot resultatet av detta samarbete.
Dock vill DO påpeka att statistik som avser att kartlägga etnisk sammansättning bland medborgare är något vilket måste användas i enlighet med 13 § Personuppgiftslagen (1998:204) som fastslår ett förbud mot registrering av känsliga uppgifter som etnisk tillhörighet.
DO vill påpeka att undanröjande av hinder inte alltid är en fråga om fysiska sådana. Många hinder för tillgänglighet till det offentliga berör inte bara den fysiska miljön. Tillgång till det offentliga måste också beaktas för till exempel kvinnor som grupp eller personer med sociala funktionshinder.
Beslut i detta ärende har fattats av Katri Linna efter utredning och förslag från Olle Brynja. Chefen för utvecklingsavdelningen Christine Gilljam, respektive Chefen för främjandeenheten, Ulrika Johansson, har deltagit i samband med beslutet.
Katri LinnaDiskrimineringsombudsman
Olle BrynjaUtredare