Idag möter DO landstinget i Uppsala län i Hovrätten. DO hävdar att landstinget missgynnat ett lesbiskt par i samband med en inseminationsbehandling. Tingrättens dom ålade Uppsala länet att betala skadestånd till en av kvinnorna, men domen överklagades av länet.

HomO väckte i januari 2008 talan mot landstinget i Uppsala län med yrkande att landstinget skall betala skadestånd om 200 000 (100 000 till vardera kvinna) kr till det lesbiska par som enligt HomO:s uppfattning blivit diskriminerat i samband med att de erhållit behandling mot ofrivillig barnlöshet på Reproduktionscentrum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Paret som inledde sin inseminationsbehandling i maj 2005 erhöll tre behandlingar innan den kvinna som behandlingen utfördes på fyllde 40 år, vilket är den övre åldersgräns som landstinget uppställer för att en person skall kunna erhålla denna typ av behandling. Med anledning av att kvinnan passerade åldersgränsen avbröts behandlingen. Paret begärde då att de återstående behandlingarna skulle utföras på den andra kvinnan, vilket Reproduktionscentrum nekade dem.

Reproduktionscentrum motiverade sitt beslut med att samma regler tillämpas för lesbiska som för heterosexuella par, dvs. att endast den ena personen i ett par kan erhålla behandling.

HomO gjorde som grund för sin talan gällande att landstinget är skadeståndsskyldigt för Reproduktionscentrums agerande, i första hand på grund av att kvinnorna utsatts för direkt diskriminering då Reproduktionscentrums agerande inneburit ett missgynnande av kvinnorna som haft ett direkt samband med deras sexuella läggning och i andra hand på grund av att kvinnorna utsatts för indirekt diskriminering, då regeln att endast den ena personen i ett par kan få behandling är en sådan regel som framstår som neutral men som i praktiken missgynnar lesbiska par.

I dom meddelad i oktober 2008 ålade Uppsala tingsrätt landstinget att betala 50 000 kronor i skadestånd till den ena av de två kvinnorna. I sin dom fann tingsrätten att landstingets beslut att neka den ena kvinnan behandling innebar att hon utsattes för direkt diskriminering på grund av sexuell läggning. Tingsrätten ansåg emellertid att den andra kvinnan i paret, som erhållit behandling, inte kunde anses ha blivit diskriminerad. HomO:s talan i denna del lämnades därför utan bifall.